Engelskan tar över

Engelska ord och uttryck börjar allt mer ersätta motsvarande svenska ord och uttryck i flera områden. I möten mellan människor på det sociala planet, i affärsvärlden och i kulturen kan vi se exempel på detta. Frågan är om det är bra eller dåligt. Ja. Det beror nog lite på hur, var och när man använder engelska istället för svenska. Till er som vill framstå som medvetna och bildade kan det vara bra att läsa denna text.

I business – “binary options”, CEO?

Jag skrev business istället för affärer för att göra en poäng av att det här är ett område där engelskan snart är det enda språket som talas, både internationellt och i Sverige. Det försvaras med att handel mer och mer är en global verksamhet. Ett dåligt exempel på hur man överanvänder engelskan är hur VD har ersatts av CEO. Till och med av svenska bolag som inte har en internationell verksamhet. Men det finns också området där det är väldigt rimligt med engelska termer. Om vi exempelvis tittar på handel online med binära optioner så är terminologin oftast på engelska. Två termer som är vanliga är Call och Put. Call betyder att du väljer att tro på att ett värdet på något kommer att gå upp. Put betyder att du tror att värdet kommer att gå ner. Det finns egentligen inga bra svenska ord som kan ersätta. Upp och ner är inte tillräckligt bra.

cp2

Socialt och kulturellt kan man dock fråga sig hur mycket man ska använda engelskan. Som jag ser det utarmas det svenska språket när vi väljer att säga “fuck”, förvisso det värsta exemplet. Just i uttrycksorden ser jag den största faran. Eftersom att det är nästa generation som säger saker som “oh my God”. Men jag hör även folk i medelåldern säga saker som “raw food” om råkost. När det finns svenska ord som betyder exakt samma ska som det engelska så borde vi väl ändå hålla oss till dem. Om inte för att vi är stolta över vårt arv och vår kultur, så åtminstone för att inte framstå som fåniga.

Film – Utmärkt verktyg vid språklärande

En anledning till att vi svenskar är så bra på engelska är att vi tittar på textad film istället för dubbad som man gör i många andra länder. I Spanien, Tyskland och ja större delen av Europa så dubbar man teveserier och filmer istället för att undertexta dem som vi gör här i Sverige. Det här leder till att många egentligen aldrig kommer i kontakt med främmande språk förutom på internet. De får i varje fall sällan tillfälle att höra andra språk talas, inte tillräckligt ofta hur som helst.

 

Eftersom vi redan konstaterat att svenskarnas starka engelska till stor del kommer från film och teveserier så är det ganska logiskt att man kan lära sig andra språk på samma sätt. Eller kanske inte direkt lära sig, det krävs förstås att man har vissa grundläggande kunskaper i det aktuella språket som talas i en viss film för att hänga med. Men den som redan behärskar viss franska eller vilket språk det nu är fråga om kan mycket hålla liv i sina kunskaper och till och med utveckla dem genom att se film där språket talas.

 

Webbteknik leder till bättre språkkunskaper

En avhandling som publicerades i våras visar att bloggar och så kallade wikisidor faktiskt kan vara ett mycket effektivt verktyg när man lär sig nya språk och även vid undervisning. Bloggar och wikisidor har annars fått mycket skäll för att de förmedlar högt tveksamma kunskaper. Visst är det sant att man alltid bör ta det man läser på nätet, i synnerhet på Wikipedia och liknande, med en nypa salt. Det handlar trots allt inte om bekräftade uppgifter, i varje fall inte alltid.

 

Självklart krävs ett visst mått av sund källkritik när man inhämtar kunskaper online. Samtidigt är det så att den här typen av källor ger möjlighet till snabb återkoppling och respons på att sätt som inte är möjligt vid informationsinhämtning av mer traditionellt slag. Därför bör enligt min mening lärare inte avskräcka sina elever från att använda online-källor, utan snarare att lära dem hur man förhåller sig skeptisk och källkritisk.

Extra språkkunskaper – en bra merit vid jobbsökande

Språkkunskaper är alltid bra att ha. Det är alltid roligt att behärska ett eller fler extraspråk utöver svenskan och engelskan. Att kunna fler språk är dessutom en mycket bra merit för den som söker arbete. Alla extra språkkunskaper ser alltid bra ut i ditt CV. Men man bör tänka på att det ska vara riktigt språkkunskaper här. Monty Python-tyska och liknande duger inte och bara för att man varit i Paris ett par gånger så kan man inte franska flytande. Det är så klart de flesta medvetna om. Ändå är det många som kryddar sitt CV lite med några språk som de egentligen behärskar särskilt väl. En bluff som kan funka, men det blir ytterst pinsamt om någon ber dig omsätta kunskaperna i praktiken.

 

Språkkunskaper kan komma väl till pass i arbetsliv.

Språkkunskaper kan komma väl till pass i arbetslivet.

 

Att kunna ett språk på riktigt är däremot ett mycket bra konkurrensfördel när du söker jobb idag. Många företag gör numera affärer i Kina, så att kunna tala någon form av kinesiska kan vara en synnerligen god hjälp i karriären. Goda kunskaper i spanska sitter heller inte i vägen. Flera av de sydamerikanska länderna är på väg att komma ikapp de traditionella i-länderna vad gäller industri och innovation. Mitt tips är därför att gå en kurs för att lära dig något språk som verkar intressant ordentligt. Det finns gott om bra kurser på nätet du kan klara av på fritiden, dessutom är kurserna ofta prisvärda om inte riktigt billiga.

 

 

Att översätta böcker – svårare än man tror

Även om vi svenskar enligt diverse undersökningar läser mindre böcker nu än förr, är det väldigt många av oss som uppskattar en bra bok. Det är så klart synd, eftersom läsning även förbättrar vår förmåga att stava och formulera oss och kanske är den mest betydelsefulla sätten att förankra vårt förflutna. Viktiga, för att inte säga essentiella, kunskaper och kopplingar i ett levande och dynamiskt samhälle. Ett samhälle där alla har möjlighet att göra sin röst hörd och ge uttryck för känslor, åsikter och, när så behövs, protestera mot missförhållanden. Vi ska dock inte ge upp hoppet i förtid. På senare tid har de svenska deckarförfattarna  slagit igenom stort, många av dem är kvinnor och det är roligt.

 

Översätt rätt

Alldeles oavsett om man tycker om att läsa deckare, romaner eller annan litteratur, är det väldigt många bra böcker som är skrivna på ett främmande språk. Detta gäller inte minst klassikerna som många gånger förlorar mycket av författarens unika särdrag, lokalfärg, tidstypiska ton och inte minst stil när de bryskt flyttas till ett annat språk. För att få till dessa saker krävs nästan att översättaren är en lika god författare och stilist som den person som en gång skrev boken. När böcker väl översätts ska det göras ordentligt. Det är inte lika viktigt när det kommer till online-reklam och så kallad snabb media. Tar man sig in på en spelsida exempelvis lägger man förmodligen inte så stor vikt på om innehåll eller annonser är korrekt översatta. Följ länken  till en typisk spelsida och avgör själv.

 

Översättning   - ett arbete som kräver tid och kunskaper

Översättning – ett arbete som kräver tid och kunskaper

 

Vissa tycks tro att översättning är en smal sak. Enkelt och okomplicerat, bara att byta ut varje utländskt ord med motsvarande på svenska och tvärtom. Så simpelt är jobbet emellertid inte. Habil översättning kräver gedigna kunskaper i de berörda språken. Riktigt bra översättning är en konst som få verkligen behärskar. Ett vanligt förekommande misstag många oerfarna översättare gör sig skyldiga är att direktöversätta uttryck, ordstäv och talesätt. Något som leder till fåniga och irriterande fel, allehanda missförstånd och i värsta fall att textens inte längre går att förstå över huvud taget.